DAMN SHIT DAMN DAMN DAMN SHIT

(Nu dör jag på fläcken). Som bilden illustrerar så har sladden till mina turkosa hörlurar blivit lite… knorvig, ja. Jag tyckte det var litet lustigt & roligt till en början. Men sedan upptäckte jag att ljudet brusar! På grund av den förbannat knorviga sladden! Jevla hestskit! När jag lyssnar på min favvo-musik på spotify så låter det som en hackig LP-skiva från stenåldern. Mysigt! kanske ni tänker nu, men nej. Man hör knappt vilken låt det är. Fanihelvettesjävlaskit! De där lurarna kostade mig 500 spänn! Det är mycket för en urfattig flicka, tro mig.

DÄREMOT, om man skruvar och drar litet i sladden så hör man rätt bra faktiskt. Men det tar en stund och det är en massa hårspännen och tejp inkluderat, för att det ska fungera. Så helt död är hörlurarna inte än. Men ändå. Här kommer lite bilder på dem:

Sedan har jag tusentals bilder till, eftersom jag älskar att ta bilder på skönheterna. Särskilt när jag har dem på mig. Eh.

Pöss.

Annoyed

Foto: En början på en dag som slutade (och startade) som ett helvete.

Därför är denna dagen stulen från helvetet:

• Jag har varit barbent idag. Nä, jag tittade inte ut genom fönstret imorse. Såg inte att det duggade och var nio grader utomhus. Att solen glömde bort den här delen av planeten Tellus hade jag ingen aning om. Lika med att jag frös häcken (benen) av mig och att jag aldrig haft så mycket gåshud som idag.
• Vi skulle gå till ett badhus med klassen idag. Simma & sola var det tänkt. Det gick ju inte. Jag som har en sprillans ny bikini.
• Sur för att jag är sur (OND CIRKEL).
• Smakade kinesisk vindruv-gelé för första gången idag – besvikelse. Det var slajmigt och äckligt och äääääääääckligt.
• Min lillasyster kom till skolan idag. Följde efter mig och bara ”HEJ OLGA HIHIHIHIHIHIHIHIHI!!”. Pinsamt.

Sedan är jag liiiiite glad också. Hej hopp tralalalala hej hopp.

:’(

Om en regnig promenad

Åh, vilken fin regnpromenad. Jag steg ut i ett spöregn av värsta (och bästa!) sort. Skuttade förbi alla bittra människor med mungipor som var halvägs ned till den regnvåta asfalten. Gömde mitt skrattande ansikte bakom paraplyet, ifall att mänskorna skulle ta illa upp. Ja jesus vad jag skrattade. HihaiHaihÖhöhoihHaaahaHIhihihiFNISS! Inte vet jag varför jag skrattade. Men jag var bara så himlans glad. Lyssnade på She & Him och tänkte ”Jesus vad fint södermalm är!”. Och det var det! Fint alltså. Södermalm alltså. Bilderna gör inte söder någon rättvisa – det var himla mycket finare! Så jag praktiskt taget dansade fram & var litet sådär löjligt, amerikansk romantisk film-lycklig. Med ett trasigt paraply, dyblöta converse, stora hörlurar & en kamera i högsta hugg.

Dead just for a while

Jag den sextonde maj:

Jag den tjugotredje maj (idag):

Ser ni mönstret? Varje söndag (okej, två på raken hittills) i matsalen med de gula strumpbyxbeklädda benen uppdragna mot bröstet vid dator och de turkosa hörlurarna på skallen. Det känns som att det här kommer bli en vana. Alltså, varning, många suddiga webcam-bilder på Olga som blickar ut genom fönstret och försöker se söt ut många söndagar framöver!

Så. Nu sitter jag här, skall snart gå & koka mig en kopp te. Lyssnar på lugn, varmmosig kärleksmusik och tittar på människorna på gatan. De ser ut som Måns, Bill & Bull i Pelle Svanslös. Dränkta katter alltså. Fina paraplyer, brandgula och så. Och så petar jag på mina fingertoppar som är lite ömma efter morgonens gitarrspelande.

Jag har kommit på vad jag vill att mina blivande barn ska heta. Som min status lyder:  Om man kunde döpa sina barn till engelska låttitlar skulle mina barn heta Blackbird & Lemon Tree. Visst är det fint? De är mina favoritord just nu. Smakar syrligt. Oh, syrligt är typ världens, eller sveriges, finaste ord. Syrligt. Då tänker jag på Pippi Långstrump & Godisaffären, ni vet?

Nu ska jag ut på en regnig promenix. För nu fungerar min mp3 & jag är lycklig jag. A SEE YA.

Long Long Long

Alltså. Jag måste få ordning här. Skriver ingenting på dagen, utan publicerar bara värdelösa inlägg mitt i natten. Mitt i natten är jag inte normal, inte mig själv. Bara så ni vet, det här är inte Olga som skriver, det är natt-Olga. Usch, det lät läskigt, som en sådan där skräckfilm som mamma skulle bli galen om jag såg.

Idag var det varmt. Rysligt, fruktansvärt, svim-färdigt hett var det. Jag vankade omkring på södermalm i solen, men var tvungen att vända rätt snart för jag trodde att min hjärna kokade. Min kropp är inte särskilt tålig mot höga/låga temperaturer. Blir lätt för kall eller för varm (= köldskadade tår & svim-anfall på stranden). I alla fall. Varm dag.

Puss hej hest gris muuuu! och så, puss också, gonatt.

Yesterday you told me about the blue blue sky

Jag fick lust att blogga. Då gör jag det då. Fast jag borde sova. Då gör jag inte det då.

Bilden föreställer mig en extremt tidig måndagsmorgon iklädd endast pappas kläder. Nåja, inte endast, jag är inte så förtjust i kalsonger. Men kepsen och skjortan. Det är bara för att han är i Kina. Då snor jag hans kläder, undermedvetet, för att jag saknar honom. Lustigt. Men, nu måste jag sova för att klara av morgondagen överhuvudtaget. Jag ska göra ett ultraintressant inlägg om hur Beatles inkräktat och tagit över både mig & mitt rum (titta planschen bakom mitt kepsbeklädda huvud…).

Puss kram sov så galet gott.

Törnrosa och såpbubblorna

Jag har ringat in (i Paint) en supersnygg kille som satt bakom Emelie. Därav de många bilderna på henne, hehe.

En fullis.

Helt spontan bild, heeelt spontan…

Vad-jag-gjort-idag. Mer än så orkar jag inte.

Nittionio

(Emelie är skitglad över att hon kommit över Min godispåse medan jag är upptagen med kameran. Den jeveln.)

HEJ!

Lyssnar på She & Him, om ni undrar. De är bra, förstår ni. Och tänker på att jag verkligen, jevla skit, borde sova nu. Klockan är kvart i tolv och jag skriver ett halvdant blogginlägg. Vad tänker jag med? Inte med hjärnan i alla fall. Jag kanske inte ens tänker? Men då finns jag ju inte. ”Jag tänker, alltså finns jag” sa någon klok filosof. Jag vet massor av människor som inte finns i så fall.

Om solen inte strålar som den gjorde idag så kommer jag dränka mig i Mariatorgets fontän eller något. För det var varmt. Lite lite för varm för min egen smak, får fasansfullt lätt solsting och däckar så att pappa får skvätta saltvatten i mitt ansikte och släpa in mig under ett parasoll när vi är på stranden, men i skuggan är det så himlans behagligt att. Det är ok att det är så varmt i solen. Man kan ju undvika solen, menar jag.

PUSSOCHGODNATT

Gold gold

(Min skrivbordsbakgrund förstår ni. John Lennon är rädd om Jorden och ska sköta om den.)

Min mp3 är borta. Vänta er många och deprimerande blogginlägg framöver. Utan musik är jag bara en liten molekyl i universum, ett djur på två ben, en tom kropp, en saknad själ. Spotify finns ju. Tack spotify.

Jag har stressat runt som en kolibri på Red Bull denna morgon. Sedan fick jag reda på att det var sovmorgon. Jag blev litet ledsen. Sedan blev jag ledsen för att jag var ledsen över en sovmorgon, sedan blev jag ännu ledsnare. Ja, det är mycket synd om mig, ja. Glöm barnen i Afrika liksom.

Jag lyssnar på min Hemliga Spellista. Den är ytterst hemlig, ja. Förutom att alla mina facebook-vänner kan se den. Men nu ska ni få se lite av den. Jag har ändå ett överflöd av spellistor, så då gör det inte mycket om jag skapar en till. Eller fler. I alla fall, här är några favoriter från min Nuvarande Skithemliga Superlista. KLICKA HÄR MA FRIEND!

1234

(Jag & Emelie från våra absolut vackraste sidor, för 17 dagar sedan)

Paniiiiik. Klockan var fem i elva & jag hade läget under kontroll. Lyssnade på Anna Ternhei, läste gamla blogginlägg och tänkte ”Vafan?”. Sedan. Klockan slog 00:00. Paniiiiik. Nu måste jag sova. Imorgon kommer jag sitta i min säng, läsa det här blogginlägget, tänka ”Vafan?”, titta på klockan, Oh my gosh, skriva ett halvdant inlägg.. Ond cirkel.

Jag har taggat detta inlägg med: löjligt, meningslöst, onödigt. Självförtroende, halloj!